Malou Ragnert
Måleriet kom in i mitt liv ganska sent. Tror däremot att jag alltid haft en kreativ ådra som bara inte fått lov att ta så mycket plats som jag egentligen önskat eller behövt.
Det hela började efter att jag efter flera år lagt mycket tid på min yrkesmässiga karriär inom försäljnings- och bankvärlden. Det var många stressiga och prestationskrävande år som till slut ledde till utmattningssyndrom och depression. Jag blev långtidssjukskriven och fick rådet att göra något helt annat som jag tyckte var roligt, utan krav.
Visste inte vad jag skulle göra men köpte mig några penslar, lite oljefärg och en duk.
De första tavlorna hade jag inga större tankar på vad det skulle bli, det bara blev ansikten. Det blev fler och fler, som en form av terapi.
LÄS MER HÄR